Visste du att en giraff kan springa 57 km i timmen?

Mitt jobb...Bungemuseet alltå, är som en anna värld. När man kliver in genom portarna känner man lugnet. Går man runt bland husen en tidig morgon eller sen kväll, hör man sällan annat än fågelkvitter eller möjligtvis Gregers (vår tupp) galande. Man känner doften av tjära och nybakta kanelbullar från cafeét mitt emot. De dagar man jobbar, känns det verkligen som om man befinner sig i ett annat århundrade, utan en ständig uppdatering vad som händer i världen. Detta blev extra tydligt idag, då både jag och M hade lyckats missa att Ingmar Bergman dog i morse. Han bor ändå bara några stenkast ifrån museet.

Denna insikt, att vi är rätt avskärmade på vårat jobb var rätt trevlig. Det känns bra att inte alltid vara uppdaterad i dagens IT-samhälle och att varje dag reflektera över hur bra vi har det. Varje guidetur jag har tänker jag på hur bra jag har det, jag behöver inte oroa mig över mat för dagen, eller oroa mig över att vädret skall förstöra skörden.

Dessutom verkar jag vara en av få som inte är deprimerad på grund av regnet. Men på museet har vi allti sol!