Som idag. Jag vaknade i god tid, morgongympade lite, lyssnade på Volund och fixade håret. Tänkte mig en trevlig frukost och hinna komma igång ordentligt sådär som man behöver på måndagmorgonen. Tittade på klockan, den stog på kvart i nio, då fick jag helt plöstsligt en tanke i mitt huvud.

"Vänta nu, var det inte idag det var mentorsmöte?" Konsulterade kalender, och mycket riktigt. Mentorsmöte 9.15 och jag hade inte ens fått av mig pyjamasen ännu. Fick en väldig fart, slängde ner lite frukt och yoghurt i väskan och slängde mig på cykeln (efter jag hade fått kämpa med att få loss den självklart, skulle du ha bråttom är det alltid då saker krånglar). Hann nästan i tid, och hade sedan dåligt samvete hela lektionen, tills jag fick be ordentligt om ursäkt. 

Dagar som börjar så brukar oftast avslutas ännu värre. Än så länge har det flutit relativt smärtfritt, men jag väntar fortfarande på att himlen skall falla ner eller något annat lika öderstiget skall hända.

Har i alla fall strukit mig från en av mina extrakurser, insåg att det nog blev en sak för mycket att göra. Nu blir det bara pedagogiskt drama som extrakurs och historia som huvudkurs. Har även blivit mentor, vilket kommer ta upp sin beskärda del av tid. Detta kommer bli en händelserik höst och vinter, som jag ser fram emot mycket.

Ikväll: Spelkväll med nya okända människor. Läskigt och roligt!